Spetsenheter

De enheter vid Högskolan för teknikvetenskaper som Finlands Akademi utsett till spetsenheter är på internationell toppnivå inom sina respektive områden. Utöver hög kvalitet och internationalitet står dessa forskningsgrupper för etisk, fri och innovativ forskning.

Spetsenheterna

Spetsenheten för beräkningsmässig slutledning (COIN) (2012-2017)

Professor Erkki Oja leder spetsenheten för beräkningsmässig slutledning i Finland för tredje perioden. Den valdes till spetsforskningsenhet för första gången år 1995 under professor Teuvo Kohonens tid. Erkki Oja har lett spetsenheten sedan år 2000. Enhetens namn och forskningsområde har varierat.

Spetsenheten forskar i statistisk slutledning och effektiva beräkningsmässiga metoder. Den har fått en ny partner i en matematikgrupp från Helsingfors universitet. Sammanlagt arbetar sju grupper inom enheten, som årligen sysselsätter omkring 70 personer. I varje grupp arbetar 5–10 forskare och doktorander. Även utländska delprojekt ingår. Forskningsgruppen är internationellt välkänd bland forskare på området.

Enheten verkar i intimt samarbete med till exempel klimatforskare samt med neurovetenskap och beräkningsmässig historia inom de humanistiska vetenskaperna. Den deltar också i betydande industriellt samarbete. Enhetens flaggskeppsprojekt är: Intelligent informationssökning, som handlar om hur människor söker information i elektroniska medier och Beräkningsbiologi, som handlar om hur generna påverkar människans hälsa till exempel vid cancerbehandling.

Läs mer (på engelska)


Spetsenheten för beräkningsmässig nanovetenskap (COMP) (2012-2017)

Professor Risto Nieminen fick en tredje spetsenhetsperiod för sin enhet. Omkring 70 personer arbetar inom spetsenheten i nanovetenskap. Av dem är 30 doktorander, 10 professorer och seniorforskare inom Aalto-universitetet och över 20 internationella unga post doc-forskare och gäster. De utländska forskarna vid enheten kommer bland annat från USA, Australien, Korea, Kina och ett antal europeiska länder, såsom Italien, Frankrike, Sverige och Tyskland.

Enhetens arbete är fokuserat på teoretisk och beräkningsmässig forskning i nanomaterial, nanostrukturer och nanokomponenter. Några av forskningsområdena är elektroniska egenskaper hos material och nanostrukturer, kvantfysiken bakom mångpartikelfenomen och nanostrukturer hos ytor och gränsytor. Forskningen är mångdisciplinär och forskningsobjekten varierar från fenomen på atomnivå till makrovärlden. Vid sidan av forskningen producerar spetsenheten olika slags tillämpningar.

Spetsenheten har också verkat som en betydande forskarskola. Under sina perioder som spetsforskningsenhet har enheten utbildat åtskilliga professorer både för utländska och för inhemska universitet.

Läs mer (på engelska)


Spetsenheten för kvantfenomen och -komponenter vid låga temperaturer (2012-2017)

Spetsenheten för kvantfenomen och -komponenter vid låga temperaturer, som leds av professor Jukka Pekola, har haft föregångare i köldlaboratoriet sedan 1994 under ledning av akademiker Olli V. Lounasmaa och professor Mikko Paalanen. I spetsenheten ingår förutom köldlaboratoriets forskningsgrupper också forskare från institutionen för tillämpad fysik vid Aalto-universitetet och från VTT.

Spetsenheten för kvantfenomen och komponenter vid låga temperaturer undersöker kvantfenomen såväl i ett kontinuerligt medium som flytande helium, heliumkristaller och metalliska nanostrukturer som i strukturer i nanoskala som tillverkats med nya metoder. Forskningen syftar till att klargöra materiens kvantmekaniska natur och producera ett nytt slags elektriska och mekaniska komponenter. Utgående från kvantfenomen har man lyckats tillverka ytterst känsliga strålningsdetektorer och magnetfältssensorer för mätning av hjärnfunktionen.

Forskningen har också ynglat av sig i form av flera företag inom kryo- och nanoteknik. Arbetet inom forskningsenheten ger forskarna goda möjligheter att få jobba med F&U inom industrin, liksom också att kunna skapa sig en god akademisk karriär i internationell miljö. Enheten frambringar unga fysiker med en mångsidig forskarutbildning för internationella karriärvägar.

Vid låga temperaturer övergår materien till sitt grundtillstånd, vars egenskaper i hög grad kan avvika från egenskaperna under normala förhållanden. Exempel på detta är metallers supraledande tillstånd, där en elektrisk ström fortplantar sig utan spill, och det supraflytande tillståndet hos flytande helium, där vätskan flyter utan motstånd. Båda är exempel på makroskopiska kvantmekaniska fenomen som förekommer vid låga temperaturer.

Läs mer (på engelska)